Jag ligger i alla fall här i soffan och slöar, alltså bokstavligen slöar. Är så slö att jag börjar fundera på om jag verkligen bara är avslappnad eller om jag helt och hållet blivit förlamad från midjan och neråt. Eller förresten, bröstkorgen och neråt. Nej... Skakade lite på fötterna nu och de levde, skönt.

Anders spelar i alla fall Sims, han har skapat en rockgubbe som lever ett liv som han skulle vilja leva. Han säger att han hellre skulle vara den där gubben än sig själv. Känns ju bra. Gissa om jag ska skapa en supertjej sedan! Som kommer sopa mattan med Andys sugiga rockstar-liv.

I kväll har jag myst en stund med mina björnar. Maggis kom hit efter jobbet och sedan kom Malin. Jag och Magda köpte pizza och sådär, och så använde vi min och Andys nya pizzaslicer. Förut använde jag och Andy den och då lät jag honom sköta jobbet, och efter i kväll kan jag säga att jag kommer fortsätta med det. Tror inte jag varit så värdelös på att hantera ett redskap som jag var med pizzaslicern. Alltså jag har ingen aning om hur pizzaslicer stavas så jag använder bara något slags hittepå-stavning.

Jag skulle behöva en dusch, men jag är som sagt skenförlamad. Varför är det alltid som svårast att gå och duscha då man verkligen behöver det? Eller är det bara jag som har det så kanske... Alltså då snackar jag inte svettäckeldusch, utan tvättahåret-dusch. Jag har inget emot att duscha generellt, brukar tycka att det är rätt skönt och rogivande. Men det är just vägen dit liksom. Man ska in i det där kalla badrummet, av med kläderna, in och spola vattnet tills det blivit varmt osv. Sedan ska man blöta håret och allt sånt. Låter sjukt jobbigt då man ligger här i soffan och spelar harpan vill jag lova!

Jaja, jag ska snart göra ett försök i alla fall. Men först ett parti harpan till, eller två kanske. Vi får se. Ska höra om inte Andy kan följa med och duscha, han kanske kan putta in mig. Vi får se som sagt. Säger godnatt i alla fall! Hoppas ni inte dött av denna roliga text. Adjöken!