Liten, liten paus tydligen

Åh, jag är så glad! Och det är ju ett faktum, som jag upptäckt genom den här bloggen, att när jag blir riktigt glad så slutar jag skriva. Eller slutar, gör jag väl faktiskt inte. Men det känns inte som prio ett liksom, som jag många gånger kan känna annars. Att jag behöver skriva. Skriva, skriva, skriva av mig allt.

Jag hade i alla fall världens bästa alla hjärtans dag. Finaste killen hade fixat finaste kvällen. Han hade först och främst städat heeela lägenheten. Tänt ljus i HELA sovrummet (över 50 ljus fick jag veta), bäddat rent och fixat en stor jättefin, röd ros som nu hänger ovanför min sida av sängen. Och en supersöt nalle hade han införskaffat. Plus att han hade köpt choklad. Ja, nej. Hade aldrig kunnat önska mig mer. Var så lyckligt rosafluffig i hjärnan när jag gick och la mig så det är inte sant.

Men ah! Nog med dravel :) Har inte fått tag i någon mobil ännu, så klart! GAAAHHHH, blir fan galen. Skulle inkomma i mitten på veckan, hade inte kommit igår, och idag hade den "kommit bort" så den ska vara framme i morgon bitti. Är den inte det då jävlar. Kommer jag skicka dit Chrille för jag vågar inte vara elak och otrevlig, haha.

Så nu i kväll ska jag sätta i mitt kort i en telefon som ligger här och skräpar, så jag i alla fall har NÅGONTING i morgon när jag åker till Sundsvall. Ska ju dit med Sofi och Malin (ja, till Magda alltså), för att fira Björnunga och Fällströms (även om ena halvan av Fällan saknas). Ska bli så sjukt kul! Var riktigt längesen vi festade bara vi tjejer nu. Vi får se om Magda lyckats ta reda på vad Sundsvall har att erbjuda bara, annars blir det väl att vi drar runt på stan hela natten som ett gäng idioootas.

Men gud, vad mycket jag skriver. Ska säga hejdå jag. Hejdå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0