Frustration

Den når nu inga gränser! Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Bland det värsta som finns är att vara utan internet, känner mig så otroligt naken. Jag vet att det är hemskt. Och ja, jag önskar att jag hade växt upp på 70- och 80-talet då saker som internet och mobiltelefoner inte ens var uppfunna än. Visst att dessa saker underlättar mycket nu för tiden, men innan man ens visste att det skulle finnas så klarade man sig ju galant?

Oh, I wish I was a punkrocker with flowers in my hair.
In '77 and '69 revolution was in the air.
I was born too late, into a world that doesn't care.
Oh, I wish I was a punkrocker with flowers in my hair.

Jag testade alldeles nyss att ringa till det där mediateknik igen. Jag tänkte att den där Micke som var så hjälpsam (?) förra gången jag ringde kanske skulle vilja hjälpa (?) mig en gång till. Men då hamnade jag vid nåt telefonsvar där de sa åt mig att lämna namn, adress, telefonnummer, en kort felbeskrivning, personnummer och helst födelsetid på dygnet också (okej, lite överdrivet men ni fattar), så jag la på. Tänker inte sitta och berätta hela min livshistoria för de där nissarna då jag inte ens vet hur de ser ut. Och står heller inte ut med tanken på att de ska höra min fjantiga telefonröst sitta och föra en monolog kring saker jag inte har en aning om, haha. Men Daniel blev nästan lite arg på mig då jag sa att jag gett upp, så nu har han peppat mig till att ringa igen om en liten stund. "De ska ha öppet till 22:00 står det ju på hemsidan!!!!!!!!", jajaja, okej då.

Om ni undrar varför jag skriver igen så är det för att jag behöver skriva till någon. Och jag kan inte vara inne på msn. Har varit inne några gånger men jag loggas alltid ut efter cirka två-tre sekunder. Lite tröttsamt i längden. Vad än mer irriterande är, är att jag hela tiden ser min router härifrån där jag sitter, och jag ser hur den jäveln blinkar rött med jämna mellanrum. Den ska ge fan!
    Inte har jag börjat med historian heller. Och jag har inte börjat plugga på vardagsjuridiken. Alltså kan ni förstå att det där VJ-provet skulle jag ha för tre veckor sedan? Och jag har inte ens börjat plugga än. Till och med jag hör hur otroligt tragiskt det är men jag orkar inte göra något åt det. I have too much going on in my life! Jag orkar inte.
   
Och du vet att det är ditt fel, alltihop. Allt det här, det skyller jag på dig.

Jag lär förresten återkomma ska ni se. Med fler uppdateringar.


Sofie.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0