PS. Jag älskar dig

Sitter och tittar på filmen "PS. I love you" nu. En av världens helt klart bästa filmer. Ååh, den väcker så många känslor i en. Glädje över äkta kärlek men sorg över att fan, allt kan ta slut så fort! Det jobbiga är att jag gått i såna tankar hur länge som helst nu så filmen hade verkligen inte kunnat komma lägligare.

Jag kommer ihåg första gången jag läste boken. Jag hade sett den hemma hos någon och läst på baksidan och kände att jag bara måste ha den. Så jag köpte den, och satte mig en kväll innan jag skulle sova för att läsa den. Och tårarna rann på mig redan efter bara någon sida. Det är en av mina allra, allra käraste böcker, den ligger mig så otroligt varmt om hjärtat.

Och jag måste säga, filmen är inte alls som boken, så klart. Boken är djup på ett helt annat sätt än filmen, men i grunden är det samma sak. Och jag älskar filmen lika mycket som boken, fast på ett annat sätt.

Och vad jag hoppas att jag får uppleva det de två upplever, någon gång. Och vad jag hoppas att jag får ha det kvar, vad jag hoppas att jag slipper bli snuvad på mitt liv sådär. Ingen förtjänar det. Ingen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0