Tragiskt

Är fortfarande rent ut sagt kass på att skriva här. Jag är medveten om det och jag hatar det. Men för tillfället är jag så jäkla less på så otroligt mycket. Exempelvis kan jag tala om att det lutar mot att vi måste bo i husvagn första månaden i Umeå. Alltså, hör ni? HUSVAGN! Finns det något luffigare, förutom tält? Och i en månad dessutom. Gissa om jag tänker spendera mina första helger i Kramfors...

Så ja, det är en av sakerna som tynger mig just nu. Även min insikt om mitt framtidsval gnager mig. Jag har... Ja vad ska man säga? Jag har förstått att det egentligen inte alls är lärare jag vill bli, eller jag tror åtminstone inte det. Ända sedan högstadiet har jag velat bli journalist, innerst inne. Det mest tragiska i det är väl då att jag verkligen aldrig kämpat för att nå dit, och det får jag minsann äta upp.

Men vi får se hur det går! Jag börjar på programmet i Umeå i alla fall, och så gör jag högskoleprovet ännu en gång för att försöka kamma hem ett ännu bättre resultat än i våras. Sedan tar vi det därifrån. Rätt vad det är så hamnar jag i Sundsvall till slut, med mina tvillingar. Vi ska bli gamla ihop vi tre! Det tror jag ända in i hjärteroten.

På tal om dessa underbara flickor så ska jag faktiskt få åka och hälsa på dem i helgen! Jag har sån tur att jag får se Malins lilla krypin samtidigt som jag kommer att få hjälpa Magda att göra sig hemmastadd i sin lägga i huvudstaden! Hur mycket bättre blir det? :) Jag längtar verkligen, kommer att bli så himla roligt. Och så ska min favoritfrisörska få ta sig an mitt hår också, blir säkert succé!

Så ja, ljus i mörkret. Det finns det väl alltid antar jag. Jag vet av erfarenhet att jag är en människa som har otroligt lätt för att koncentrera mig på det mörka, så det blir nästintill svart. Men det blir säkert bra. Som min fina lillasyster sa, det kan ju kanske bli som en liten minisemester? Haha, sådär i början på hösten.

Nej nu ska jag väl ta och runda av.. Gud, vad härligt det här var. Skulle kunna sitta och sätta mina ord på pränt i många minuter till känner jag. Men så ska det icke bli. Jag skall skona er mina kära vänner!

På återseende. PUSS!

Kommentarer
Postat av: Magdalena

Det tror jag med! :) Och våra barn kommer bli bästisar!! (Y) Haha

Tror allt kommer bli kanon i slutändan Sof! Börja i Umeå sen får du se vart vinden för dig! :)

Puss&Kram

2010-08-20 @ 19:22:34
Postat av: Sofie

Puss på dig fina Maggis! :) <3

2010-08-20 @ 20:53:03
URL: http://sofiestattin.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0