Rubriken har egentligen ingenting med innehållet i mitt kommande inlägg att göra. Kände bara att det är vissa saker i den här världen som ter sig lite pinsamma, och inte alla ser sig utöva dessa förrän det är på tok för sent.
    I dag ringde i alla fall väckarklockan 05:15, och jag ville inget hellre än att lägga mig ner och dö. Eller ja, helst hade jag så klart velat somna om bara, hade ju varit enklast. Men hur som helst så snoozade jag fram tills klockan slog 05:47, då kom jag på att jag och mamma skulle åka klockan sex. Men jag var kvick vill jag lova! Jag gjorde mig klar så att vi satt i bilen 06:02, inte illa va?
    Men då jag väl kom till jobbet insåg jag vilken onödig dag det var. För jag stod varken med på schemat eller hade något vettigt att göra. Eller ja, jag skulle fylla på från en hylla på lagret där vi lägger allt som "blir över". Men jag får aldrig in något därifrån! Haha. Det är helt sjukt, mamma får alltid ut allt som hon tar med sig. Men jag får gå tillbaka med typ 90% varenda gång. Men till slut, då vi var hos momma och åt lunch, blev mamma tvungen att medge att det faktiskt inte fanns något mer jag kunde göra där, så jag fick åka hem. Hihi! Lycklig tjej då jag.
    I morgon jobbar jag en rätt kort dag. Börjar nio och slutar två, och efter det ska jag som jag nämnt tidigare åka och hämta upp momma och hennes väninna för att sedan åka till Sollefteå och uträtta diverse ärenden. Jag ska t.ex. försöka få tag i ett vitt baslinne, eftersom jag förstörde mitt med blåbär och björnbär i lördags, haha! Typiskt mig.
    Men nu funderar jag på att gå och göra mig några smörgåsar och sedan slå på 2½ men. Efter det går jag förmodligen och lägger mig.
    Förresten, så måste jag nämna hur bra min lilla, lilla tjej är. Ammispammis. (som tydligen gått och blivit celebritet på senare dar). Två gånger nu har hon ryckt in för mig som en räddare i nöden på Konsum då jag bara velat dö. Hon drar på sig ett par skor och eventuellt en jacka och bara RUSAR till min räddning! ;) Haha, eller okej, riktigt så ser det inte ut kanske. Men i dag kom i alla fall hon och hennes vän "lj" (?) och höll mig sällskap i typ 20-30 minuter. Made my day :) Faktiskt så gör Amanda min dag väldigt ofta, nästan hela tiden. För hon förstår mig, och hon tycker om mig trots mina misstag. Det är inte bara som jag säger då jag kallar henne min lillasyster, för jag kan aldrig tänka mig mitt liv utan den lilla solstrålen. Så vad jag vill säga nu, Amanda, är att jag tycker du är världens bästa människa, utan konkurrens. Och jag älskar dig, och tänker alltid finnas här för dig. Through good times and bad <3


Godnatt.