Nu är jag äntligen hemma, efter en dag som aldrig tycktes ta slut. Men jag fick i alla fall en otroligt skön sovmorgon i morse. Klev upp ungefär fem minuter innan vi skulle åka och slängde ihop några grejor som jag behövde i en påse, sedan satte jag mig och sov hela vägen till mormor. Gick in till henne som en zombie och la mig först bredvid henne i sängen? Haha, knäppskalle. Men sedan la jag mig i alla fall i lillrummet och sov två timmar till. Sjukt jobbiga drömmar visserligen, men en väldigt välbehövlig sömn.
    Men då jag väl kom till Konsum började såklart tiden snigla sig fram, som nästan alltid. Och tisdagar är ju verkligen döden. Aldrig några varor att fylla på och i princip inga kunder över huvud taget. Så det kan ju vara en liten anledning till den långa dagen möjligtvis.
    Jag kom i alla fall på i dag att det faktiskt är i morgon jag åker till Stockholm, och jag har inte ens börjat tvätta än! Kan bli en lång natt det här. Men som tur är så åker jag inte förrän vid elva i morgon kväll så jag hinner tvätta i morgon med, i och med att jag slutar halv tre. DET ORDNAR SIG NOG SKA NI SE! Får väl åka i pappas kläder om det krisar, höhö.
    Men nu ska jag i alla fall gå och slänga in en tvätt, sedan blir det läsning och chips för hela slanten. Yesssss, som jag längtat efter den stunden! Adjöken fröken.




Sofie.