Jag måste ta en paus i frisyrfixet och göra ett blogginlägg om det enda som rör sig i mitt huvud just nu.

Min älskade lillis åker till USA i morgon, och jag fick träffa henne för sista gången innan det i dag. Otroligt glad över det är jag. Min mage gör så ont och mitt storasysterhjärta blöder. Min lilla tjej ska resa jättejättelångt och jag har ingen kontroll alls. Dessutom är både hon och jag övertygade om att något kommer gå snett. Jag vet inte varför vi gör så, haha. Det är väl kanske vårat sätt att hantera oro osv, genom att göra sig ännu mera orolig. Förbereda sig på det värsta. Något vi gör i det mesta av livet.

Men självklart vet jag ju innerst inne att det inte skulle bli så. Hon skulle inte göra så mot mig, lämna mig här. Eftersom hon vet att jag aldrig skulle göra så mot henne :)

Vill bara säga till dig i alla fall, Ammis, vad jag inte kan säga när vi träffas på riktigt. Jag älskar dig mer än mitt hjärta klarar av och jag hoppas att du får en så otroligt bra resa! Ett äventyr som du kommer minnas för livet. För jag vet nog ingen som förtjänar det som du. Min fina stjärna.

Storasyster är här hemma och väntar på dig :)

PUSS!