Vilken dag

Ja herreje, jag har i alla fall konstaterat att detta var sista gången som jag och Amanda beger oss iväg till något ställe varifrån vi inte kan ta oss hem till fots. Värre olyckskorpar får man väl leta efter!

Vi hade ställt bilen i ett parkeringshus i Övik innan jag skulle gå till tatueraren. Men det dröjde mycket längre där än vad vi hade väntat oss, och när vi skulle gå till bilen så var portarna stängda! Då ser jag på skylten att det står att parkeringshuset har öppet till 20:00, och klockan var 20:20 typ när vi kom dit. SÅ SANSLÖST LESS JAG BLEV!

Det löste sig så klart. Efter många om och men. Men ändå! Varför kan det aldrig gå helt smärtfritt för oss? ;)

I alla fall så blev det inte den tatueringen jag hade tänkt i dag utan det blev till att bygga på min storebror-tatuering. Sparar den andra till ett senare tillfälle i stället. Jag kände, efter att ha pratat med tatueraren, att det nog ändå var bäst att fortsätta på den jag redan hade som behövde fixas. Och de höll sannerligen med mig om att den var riktigt dåligt gjord. Ärrbildningar, "utflutet" bläck på sina ställen och hela jävla köret. Fan vad arg jag blev. Jag är ändå glad att det gick att fixa så pass bra som det gick. Tråkigt bara att jag inte åkte till Zid's på en gång. Med tanke på pengarna, tiden och smärtan jag hade kunnat bespara mig. Ja, ibland tar man dåliga beslut! Men nu har jag lagt ner 1300 på den här tatueringen sammanlagt så Daniel kommer inte få någon julklapp i år!

Nu är jag för trött för att orka skriva mer men jag ska lägga in en bild på tatueringen i alla fall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0